Vår HoReCa-arbetsklädeskollektion möter utmaningarna med klimatmål

När vi betraktar våra ambitiösa klimatmål måste 25 procent av dessa minskningar komma från textiliernas avtryck. Många läsare och kunder kanske inte inser hur ambitiösa dessa mål är inom ramen för de komplexa textilprocesserna. I denna artikel intervjuar vi Elina Harjanne, Senior Manager för våra arbetsklädeskollektioner och Soile Pakarinen, designer av våra HoReCa-plagg, för att ta reda på vad det verkligen innebär att uppnå dessa mål och hur de möter utmaningarna.

Vägen till en mer hållbar industri

Trots att vissa företag driver en progressiv hållbarhetsagenda ligger textilindustrin som helhet efter. “När jag började i branschen handlade allt om ‘fast fashion’. Det accepterade norm var att skapa kollektion efter kollektion så snabbt som möjligt, med liten eller ingen hänsyn till avfallet som uppstod,” förklarar Pakarinen.

Världen över beräknas textilindustrin stå för cirka 10 procent av de årliga globala koldioxidutsläppen, och den siffran förväntas bara öka avsevärt under de kommande åren. Den ökande hållbarheten i kollektionerna producerade av Pakarinen och Harjanne, tillsammans med företagets arbete i allmänhet, kommer att påverka det ekologiska fotavtrycket i vår värdekedja och förhoppningsvis ha en spridningseffekt på den bredare industrin.

Att sträva efter transparens i hela värdekedjan

En av de största svårigheterna är att få fram data för att utvärdera den verkliga prestationen i att minska utsläppen. “Från bomullsfältet till leveransen är det en verklig utmaning att få kompletta dataset från hela värdekedjan. Hela branschen har relativt nyligen börjat vakna upp till problemet,” framhåller Harjanne.

Trots denna brist på data är det viktigt att notera att Harjanne och teamet har arbetat med partners som Carrington för att gå i rätt riktning. “Det finns många aktörer i textilproduktionskedjan, vilket är varför vi arbetar nära tygproducenter. Öppen kommunikation är nyckeln till transparenta leveranskedjor i framtiden,” förklarar Harjanne.

Nyckeln till framgång är att få det att hålla

Nyckelordet här är hållbarhet om vi tittar på hur hållbarhet har påverkat designprocessen. Det överväldigande budskapet till kunder från Harjanne och teamet är, “Offra inte hållbarheten!” “Även om utsläppen är högre för en produkt som använder fler jungfrufibrer, kan dess längre livscykel göra den mycket mer hållbar.” Förutom utsläpp beaktar vi också den bredare ekologiska påverkan, som den intensiva användningen av land och vatten i bomullsproduktionen, till exempel.

Inom designprocessen för HoReCa-arbetsklädeskollektionen beaktades hållbarhet på flera sätt. För det första har teamet stor erfarenhet av att samskapa för emotionell hållbarhet med kunder som S-Group. Detta långsiktiga tänkande innebär att engagera sig i ett mer samarbetsorienterat förhållande med kunden och deras personal för att hjälpa dem att förändra tankesätt och attityder gentemot kläder.

“Ett trevligt och oväntat exempel på den tillgivenhet människor kan utveckla för kläder var hur personalen på ett företag tävlade om de mest använda och mjukaste plaggen när vi återlämnade dem från tvätten. Detta förvånade oss helt,” skrattar Pakarinen.

Designad för hållbarhet 

Liksom andra kollektioner behöver HoReCa-arbetskläderna vara tillräckligt hållbara för att klara robust rengöring och det krävande fysiska arbete de används för. “För sektorer som mat och hälsa är det viktigt att vår tvättservice följer EU-standarden EN-14065 för att säkerställa den nödvändiga hygiennivån genom hela serviceprocessen. Detta innebär att plaggen måste vara mer hållbara och hållbara,” förklarar Harjanne, innan hon betonar att “hållbarhet är inget vi kan kompromissa med.”

Den krävande underhållsprocessen innebär att fibrerna har en längre livslängd än alternativen. Vår underhållsservice inkluderar klädreparation, vilket påverkar stilen, eftersom plagg är utrustade med justerbara funktioner eller förstärkta med lappar på områden som utsätts för mycket slitage.

Ett exempel som särskilt sticker ut är det minimala avfallsförklädet. Pakarinen och designteamet fann sätt att optimera användningen av tyg genom att minimera mängden klippavfall i produktionen. “Vi räknade ut att vi kunde använda i genomsnitt 92%, och så mycket som 97% för vissa tygstycken,” berättar Pakarinen entusiastiskt. HoReCa-plaggen är standardiserade så att reparationsprocessen är inbyggd i designstadiet. Lättreparerbara funktioner är kännetecknande för våra kollektioner eftersom vi söker sätt att hålla våra plagg i bruk längre.

Inom textilindustrin i allmänhet går cirka 15 till 20% av det inköpta tyget förlorat i plaggklippningsprocessen och deponeras, förbränns, återanvänds eller återvinns. Möjligheter att minska tygavfall måste hittas i plaggdesign- och utvecklingsprocessen. Detta har också en betydande påverkan på intäktsgenereringen på lång sikt.

Verktyg för en mer hållbar framtid

HoReCa-arbetsklädeskollektionen är den första hela kollektionen som använder återvunnet material. I synnerhet är det ett exempel på “closed-loop”-återvinning. “Förutom att återanvända alla möjliga andra återvinningsbara material, som plastflaskor till exempel, har vi också kunnat införliva återvunna fibrer från våra gamla kläder som råmaterial för nya plagg,” säger Harjanne.

Closed-loop-processen tar slutliga plagg som först separeras av tvättavdelningen. När dessa har återvunnits till nya fibrer, görs de sedan till nytt material av våra tygproducenter. 

Senior Manageren är snabb med att kvalificera, dock, eftersom hållbarhet är prioritet; för närvarande representerar closed-loop-material endast 10 procent av det färdiga tyget som används. Olika återvinningsteknologier utvecklas dock enormt, och Harjanne är hoppfull om att fler closed-loop-material kan införlivas i framtiden.

Dessutom är Pakarinen entusiastisk över den potential som 3D-teknologi kan medföra i designprocessen, särskilt för att minska materialspill i teststadiet och på klippgolvet. Självklart är användningen av denna teknologi fortfarande en bit bort, men det är ytterligare ett exempel på hur vi kan flytta gränserna ännu längre mot en mer hållbar framtid.